Kålmolke

• Växtform

  1-årig ört.

• Höjd

  40–80 cm.

• Blomma

  Radiärsymmetrisk, 2–2,5 cm bred korgblomställning som skyddas av holkfjäll och består av många strålblommor. Krona ljusgul, sambladig, i spetsen tunglik och 5-tandad. Foder omvandlat till enkla hår. Pistill uppbyggd av två fruktblad. Ett stift och två märken. Fem ståndare. Ståndarknappar sammanväxta till ett rör runt stiftet.

• Bladen

  Tunna, matta, under blågrå, kala. Lågbladens skaft rännformade, smalt vingade och har glest med taggiga tänder. Bladskiva parflikig, i kanten trubbigt tandad och med små eller inga taggar. Ändflik stor och trekantig. Sidoflikar smala, vända i skaftets riktning. Mellanblad oskaftade med stjälkomfattande basalflikar. Blad strödda.

• Frukten

  Brun, platt nöt med längsgående åsar. I spetsen ca 8 mm långa enkelhår (rest av reducerat foder).

• Växtplats

  Trädgårdar, odlingsmarker, nära bosättning.

• Blomningstid

  Juli–september.

Kålmolken (kålmjölktisteln) är en ettårig korgblommig växt med mjölksaft. Holkfjällen som omger dess korgar är gröna, högst 35 st., överlappande och placerade i tre rader. Kålmolken växer på likande platser som dess nära släkting svinmolken (S. asper). De kan dock skiljas på att den senare har tandade, endast sällan flikiga bladskivor.

Det finns två varieteter av kålmolken i vårt land, varav var. oleraceus dominerar. Bladskivans ändflik är hos var. lacerus inte större än sidoflikarna. Kålmolke kan användas som djufoder. Aren användes tidigare som medicinalväxt.