Vitmåra

• Växtform

  Flerårig ört med jordstam.

• Höjd

  25–40 cm. Stjälk upprätt, styv, fyrkantig, nedtill röd.

• Blomma

  Radiärsymmetrisk, fatlik, 3–4 mm bred. Vit krona bestående av 4 breda, spetsiga, ca. 1,5 mm långa blad som är nedtill sammanväxta. Utsidan något hårig. Foder saknas. Sambladig. 4 ståndare fästa vid den sambladiga pipens mynning. Pistill 2-talig pistill, 2 vid basen sammanväxta stift. Blomställningen ett knippe.

• Bladen

  Oskaftade, i krans runt stammen. 4 blad i kransen varav det ena motsatta paret kortare än det andra. Bladskiva ganska tjock, smalt äggrund eller oval med trubbig spets, kanten helbräddad och något nedvikt. Bladen har tre tydliga nerver.

• Frukten

  Brun, tvådelad, vanligen krokhårig klyvfrukt, 2–3 mm bred, fästa vid den sambladiga pipens mynning.

• Växtplats

  Torra ängar, skogsbryn, vägkanter, torra lundar, åkanter.

• Blomningstid

  Juli–september.

Den fleråriga vitmåran förökar sig effektivt med sina jordstammar. Den vegetativa förökningen är viktig för växten eftersom växtens absoluta krav på korsbefruktning inte alltid uppfylls. Vitmåran är självsteril dvs. pollen från ett växtindivid gror alltså inte på samma individs märke. Fröproduktionen blir därför ofta liten. Vitmåran undviker torvhaltiga och fuktiga jordar.

Bladen hos de i Finland växande mårväxterna ser ut att vara kranställda runt stammen. I verkligheten finns det endast två motsatta blad vid varje stamnod. De övriga bladlika organen är stipler.

Mårorna liknar mycket de närbesläktade färgmårorna (Asperula spp.). Släktena skiljs bäst på kronans form. Färgmårornas kronor är trattlika med lång pip medan mårornas kronor är fatlika eller kort rörformiga.