Stor nunneört

• Växtform

  Flerårig ört.

• Höjd

  10–20 cm. Knölväxt, stjälk uprätt, kraftig.

• Blomma

  Zygomorf. Purpurfärgad-röd sällan vit, fyrbladig, 15–20 mm lång krona med lång, böjd-rak sporre. Två tidigt avfallande foderblad. Två ståndare med breda ståndarsträngar. Pistill uppbyggd av sammanväxta fruktblad, 2-talig.

• Bladen

  Fjällikt lågblad vid marken. Mellanblad (vanligen 2–3) skaftade. Bladskiva vanligen 2 ggr. 3-flikad, flikar flikade, smalt ovala med runda spetsar. Blomställningens stödblad oskaftade, omvänt äggrunda, i spetsen flikiga. Bladen strödda.

• Frukten

  Platt, elliptisk, 10–25 mm lång, slutligen hängande kapsel.

• Växtplats

  Strandlundar, bäckdalar, åbranter, klippstupssnår, parker, även som odlad och förvildad.

• Blomningstid

  April–maj.

Blommorna hos arter i _Fumariaceae_-familjen ser ut att ha endast två ståndare. I själva verket är ståndarna samlade i två knippen som vardera innehåller en hel och två halva ståndare.

Nunneörterna, som blommar tidigt på våren, är släkt med det allmänna ogräset jordrök (Fumaria officinalis). Stor nunneört är vår vanligaste nunneörtsart och liksom de övriga, är giftig. Man känner igen den på att den har flera än 10 blommor i en klase vars stödblad är handflikiga. Smånunneörten (C. intermedia) har högst åtta blommor i blomställningen och stödbladen är hela. (Stor nunneörtens stödblad är flikiga.)