Växtform
Flerårig ört.
Höjd
60-120 cm. Mångstjälkig. Stjälk grenad, ihålig. Innehåller mjölksaft.
Blomma
En gul “skenblomma” som består av ett skyddande hölje i vilken det finns en honblomma utan hylle med omkringliggande hanblommor, vardera med 1 ståndare. Nektarierna runt höljet rundade, gulaktiga och saknar horn. Blomställningens stödblad ovala. Pistill uppbyggd av flera fruktblad, 3 märken. Blomställning en sammansatt flock bestående av 5-20 grenar, först 3-grenade, sedan 2-grenade. Nedanför toppflocken finns flera grenar med blommor.
Blad
Strödda, oskaftade. Bladskiva oval, helbräddad med avrundad spets och blågrön undertill. Grenarnas blad smalare än stjälkens.
Frukt
5-7 mm lång, 3-rummig, fint vårtig kapsel.
Växtplats
Steniga, öppna och buskklädda havsstränder. Även prydnadsväxt.
Blomningstid
Juni-juli.

Kärrtörel är fridlyst i hela landet.

Törelsläktet hör till de artrikaste släktena på jorden. Släktet består av en brokig samling livsformer allt från ettåriga örter till träd och kaktusartade suckulenter. De utgör en betydande del av växttäcket bl.a. i Medelhavsregionen och i Afrika. På t.ex. Kanarieöarna kan turister på flykt från den finländska vintern knappast undgå att lägga märke till de många suckulenter som dominerar de torrare områden, även om de inte skulle känna till att det är frågan om representanter för törelsläktet. Bland de sex törelarter som påträffas i vårt betydligt kyligare hemland är det bara kärrtöreln som är ursprunglig.

Kärrtöreln trivs i den övre delen av havsstrandängar och är ett ståtligt inslag i landskapet eftersom den är upp till över en meter hög och glöder i gult då den blommar. Under hösten blir sedan hela växten rödfärgad. Det här färgfyrverkeriet kan man ta del av längs Finska vikens kust mellan Fredrikshamn och Pellinge – eller i någon trädgård eftersom kärrtöreln också ibland odlas som prydnadsväxt. Trots sitt namn trivs växten också på litet torrare marker. Kärrtöreln är fridlyst och förekommer inte i större mängder så det är allt skäl att låta den stå där den står och pryda upp strandlandskapet. Redan med tanke på den egna hälsan gör man bäst i att inte röra kärrtöreln, dess vita mjölksaft är nämligen starkt giftig och irriterar också huden kraftigt. Om mjölksaften hamnar på huden bildas det blåsor och om den hamnar på slemhinnorna eller i ögonen ger den svåra frätskador. Precis som för många andra giftiga växter har människan hittat bruk för kärrtöreln – i vår folkmedicin har den använts för att ta bort vårtor och förhårdnader.

Kärrtörel

Taxonomi

Klass

Ordning

Familj

Släkte

Art