Satureja vulgaris, Acinos vulgaris
Flerårig ört, kort jordstam med underjordiska utlöpare.
20–60(–80) cm.
Zygomorf. Krona karminröd, 2-läppig, upptill hårig, 10–20 mm lång. Överläpp platt och med urnupen spets. Underläpp 3-flikad. Mittflik något större än sidoflikar och med urnupen eller kluven spets. Foder cylindriskt, böjt, 5-flikigt, i kanten 2-läppigt, smalt och mjukhårigt. Överläppens 3 flikar kortare än underläppens flikar. 4 ståndare, varav 2 långa och 2 korta. Sambladig pistill bestående av 2 blad. Fruktämne 4-rummigt. 1 stift och 2-flikat märke.
Kortskaftade, håriga både ovan och under. Bladskiva äggrund med trubbig eller rund spets. Bladkanten helbräddad eller grunt och trubbigt tandad. Blad motsatta.
Gulbrun, klotrund, slät, fyrdelad klyvfrukt.
Lundar, lundartade skogar och snår, ängar, svedjemarker och torrängar.
Juli–augusti.
Bergmyntan är en flerårig växt som är kalkgynnad. Dess blomställningar är mycket täta och halvklotformade. På blomskaften finns syllika högblad med fransad kant och dessa är nästan lika långa som fodret.
Bergmyntan kan klassas som en vinterståndare. I de torra skottenas blomställningar finns frukter som reser sig ovan snön på vintern och sprider sina frön med hjälp av vinden. Ofta sprids hela blomställningskransen som en helhet.
Bergmyntan söker sig inte till kulturpåverkade växtplatser såsom sin släkting harmyntan (C. acinos) utan finns främst på sina ursprungliga växtplatser. Arterna kan skiljas åt på harmyntans starka doft. Bergmyntan är endast svagt doftande. Harmyntans kronor är violetta och kortare än 10 mm.