Växtform och höjd
Buske. 0,5–2,5 m.
Blomma
Hon- och hanblommor i skilda individer. Hängen tjocka med många blommor tätt placerade, skaft kort och med små blad. Enskilda blommor små, utan hylle, i hängefjällens bladveck. Hängefjäll små, håriga med mörk spets. 2 ståndare, ståndarträngarnas baser håriga, ståndarknapparna gula. Sambladig, 2-talig pistill, gråhårigt fruktämne.
Bladen
Strödda. Skaftade med stipler. Stipler stora, njurlika, sågtandade och länge kvarstående. Bladskiva 2,5–5 cm lång, omvänt äggrund med sned spets, vågig, helbräddad eller grunt naggad kant. Ovan mörkgrön, matt, knölig, glest hårig, under ljus, tätt hårig med upphöjd nervatur. 7–9 par sidonerver.
Knoppar
Små, ljusbruna, håriga eller kala.
Frukten
Ljusbrun hårig kapsel. Frön med hårpensel.
Växtplats
I utkanten av skogskärr, fuktiga ängar med busksnår, hällmarksmyrar, stränder, skogsbryn, åkerkanter, längs vägar.
Blomningstid
Maj–juni.

Videarterna är insektpollinerade, tvåkönade träd, buskar eller ris. Knopparna har ett knoppfjäll och bladen är helbräddade och försedda med stipler. Blomställningen är ett hänge som faller av i sin helhet. Många videarter korsar sig.

Bindviden har utstående kvistar och ser något risig ut. Gamla kvistar är gråbruna, vanligen kala och har åsar under barken. Unga skott är rödbruna, späda och glest håriga eller kala. Bindvide blommar på bar kvist. Den är vanlig i södra Finland och ställer inte stora krav på sin växtplats.

Man räknar med att det finns 400–500 videarter. De växer i alla världsdelar förutom i Australien och Antarktis. Videarterna påminner såpass mycket till sin byggnad om popplarna (Populus), att man anser att de utvecklats ur poppelliknande stamformer. De videarter som förekom redan under tertiär och som har många ståndare t.ex. joöster (S. pentandra) har flest gemensamma drag med popplarna. Videarter med bara två ståndare i blommorna har tydligen blivit allmänna först efter istidens slut. De flesta arter som växer i Finland hör till denna grupp. Videarterna har ekonomisk betydelse. Man utvinner garvämnen ur dem och använder grenarna till flätarbeten. Dessutom har salicin, utvunnet ur deras bark, använts i medicinskt syfte.

Bindvide

Taxonomi

Klass

Ordning

Familj

Släkte

Art