15–25 cm.
Stämmen har mycket låg kropp för att vara en karpfisk. På grund av dess form är det lättare att förväxla den med till exempel löjan, men man kan identifiera stämmen med hjälp av den korta analfenan, som är lika lång som ryggfenan, inte längre. Analfenan har 7-9 fenstrålar, medan löjans har hela 17-22. Dessutom är stämmens underkäke något kortare än överkäken, och munnen är inte uppåtriktad som löjans. Det är också möjligt att ta miste på stämmen och en liten mört, id eller färna, även om dessa i regel har något högre kropp. Färnans analfena har konvex spets, medan stämmens är konkav. Mörten i sin tur har större fjäll. Längs stämmens sidolinje finns normalt 47-53 fjäll, jämfört med mörtens 42-45. Idens fjäll är mindre än stämmens; längs sidolinjen finns 53-61 stycken.
Stämmen är en typisk karpfisk med silverfärgade sidor, mörk rygg och ljus buk. Ögonen är gula och bukens fenor skiftar i gulorange.
Vid islossningen i början av maj vandrar stämmen upp i rinnande vatten för att leka på sand- och grusbottnar.
Bottendjur, ytinsekter och växter.
Stämmen är vanlig vid alla våra havskuster. I fråga om insjöar förekommer den mest i landets norra och östliga delar. Den finns dessutom i Ule älvs vatten, och alla vatten som har sitt utlopp i Bottenviken, med undantag för nordligaste Lappland. Dessutom finns stäm i Vuoksens vatten i Norra Karelen och Puumala. Skilda förekomster finns också i Päijänne och Kymmene älv. Stämmen trivs särskilt bra i rinnande vatten. En del av fiskarna som går upp i bäckar eller älvar för att leka på våren stannar där över sommaren, men en del återvänder till sjöarna och havet. Senast till vintern söker sig stämmen tillbaka till sjöarna och havet där vattnet är djupare.
Stäm, Leuciscus leuciscus - Fiskar - NatureGate