Liknande arter
gärs, gös
Storlek
Normalt 15-30 cm, 50-350 g. Som 40 cm långa ca 1 kg. Exemplar på över 2 kg är ovanliga. Variationen i storlek beror i hög grad på omgivningen.
Utseende
Abborrens kropp är spolformig, hos större individer rätt brant stigande bakom huvudet, “puckelryggig”. Den främre ryggfenan har 14 stadiga fenstrålar. Gällockets bakåtriktade pigg är synnerligen vass. Fjällen är rätt stora, för abborrfiskar typiska kamfjäll som sitter tätt fast i skinnet.
Färg
Färgen varierar beroende på vattnets humushalt, som inverkar på hur mörkt vattnet är. I klart vatten är ryggen olivgrön med tydliga, mörkare vertikala ränder. Buken är ljus. Fenorna på buken är orangeröda, liksom stjärtfenan. Ögat är gulskiftande. I vatten rikare på humus är abborrens färg mörkare. Ryggen kan vara nästan svart och ränderna är svårare att urskilja. Även i detta fall är buken ljusare än ryggen, men ändå mycket mörk. Hos mörka abborrar kan fenorna vara klart röda.
Lek
Inleds i början av maj i södra Finland, något senare i havsområden och längre norrut, beroende på vattnets temperatur. Abborren leker på 0,5-3 meters djup. Rommen har formen av enhetliga geléartade strängar som fastnar i bottnens växter och kvistar.
Föda
Liksom de flesta fiskar äter abborren plankton som liten. Då den blivit större är dess föda ovanligt varierande, från bottenlevande djur till ytinsekter och fiskar. De största abborrarna är främst rovdjur.
Utbredning och livsmiljö
Abborren är vår vanligaste fisk och den finns i nästan alla sorters vatten, med undantag för norra Lappland. Den kan till och med leva i små myrliknande skogstjärnar, där andra fiskar inte förekommer. Abborren tål försurning bra, men behöver syre i någon mån, så den klarar sig inte i de allra näringsrikaste tjärnarna som på vintern är syrefattiga och bottenfrusna. Abborren trivs vid stränder och grunda fjärdar, och den är som aktivast på kvällen och morgonen.

Den välkända, randiga abborren som förekommer i de flesta vatten varierar mycket i storlek och färg beroende på miljön den lever i. I havsområden och stora näringsrika sjöar blir den snabbt stor och puckelryggig, men i mindre vatten blir den ofta småväxt på grund av näringsbrist. I små tjärnar kan de små svarta abborrarna, “tusenbröderna” vara mycket gamla. De äter upp en stor del av följande generation varje år, så nya tusenbröder uppstår bara då de äldre så småningom dör bort.

→ Utbredning info i Finland (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet)

Abborre

Taxonomi

Ordning

Familj

Släkte

Art