Purpurvinda

Ipomoea purpurea
© Copyright: Jouko Lehmuskallio
    • Växtform

      1-årig klättrande ört.

    • Höjd

      Stjälken 30–80 cm lång, klättrande, tydligt hårig.

    • Blomma

      Kronan brett trattformad, röd-violett-blå, ibland vit, 4-6 cm bred, sambladig, grunt 5-flikig. Fodret 5-flikigt, dessutom små förblad vid blommans bas. 5 ståndare. Pistillen sambladig, 1 stift, 3 märken. 1-5 blommor i grupp i bladvecken.

    • Blad

      Strödda, med skaft. Bladskivan brett hjärtformig, ibland 3-flikig, helbräddad, djupt urnupen i basen.

    • Frukt

      Kapsel.

    • Växtplats

      Gårdar, trädgårdar, skräpmark, vägrenar, hamnar, lastplatser, soptippar. Även prydnadsväxt.

    • Blomning

      Juli-augusti.

    Snårvinda (Calustegia sepium) har tidigare på finska kallats elämänlanka (livstråd), en träffande beskrivning av växten som sprudlar av livskraft. Botanikerna har sedan gett det namnet åt en helt annan växt, som dock är en nära släkting. Den egentliga livstråden, purpurvindan, är en sällsynt besökare i Finlands natur och klarar inte av kylan, mörkret och den långa vintern. Purpurvindan hör hemma i Mexiko eller Centralamerika, men i tropikerna har den spritt sig långt utanför sitt ursprungliga utbredningsområde. Eftersom den är van vid värme blir den sällan gammal i den finländska sommaren. Blommande exemplar är vanligen odlade i trädgårdar eller i krukor inomhus, men arten tar sig ofta till oss bland amerikansk majs och sojabönor. Också andra av släktets arter tar sig hit på så sätt. Det kan vara svårt att skilja de besläktade arterna från varandra, men till exempel hårighetsgraden och bladens flikar säger en hel del.

    Purpurvindans ståtliga blommor lockar till sig pollinerande insekter: humlor, nattflyn och andra, samt i artens hemtrakter också kolibrin. Den enskilda blomman håller sig bara några dagar, men nya produceras i sådan takt att blomningen varar hela sommaren. Blomman ändrar färg från röd- till blåskiftande då den blir äldre. På grund av de vackra blommorna odlas också många av artens släktingar som prydnadsväxter, medan andra är besvärliga ogräs. I släktet finns också nyttoväxter, till exempel bataten (I. batatas) som bildar stora stärkelserika rotknölar och som odlas särskilt i Asien och på öarna i Stilla havet.

    Utbredningskarta: Lampinen, R. & Lahti, T. 2021: Kasviatlas 2020. Helsingin Yliopisto, Luonnontieteellinen keskusmuseo, Helsinki.