Stjärnflocka

Astrantia major
© Copyright: Jouko Lehmuskallio
    • Växtform

      Flerårig ört.

    • Höjd

      50–80 cm. Stjälken hårlös, ihålig, mellanväggar vid lederna.

    • Blomma

      Kronan radiärsymmetrisk, vit–röd, ca 2 mm bred; 5 kronblad, urnupna i spetsen, spetsen inåtvriden. Foderblad 5. Ståndare 5. Pistill uppbyggd av 2 fruktblad, 2-talig, 2 vid basen sammanväxta stift. Blomställningen tät, blomkorgliknande flock. Högbladen stora som kronblad, lansettlika, vita–rödskiftande.

    • Blad

      Strödda, skaftet rännformat, rosettbladen har långa skaft. Bladskivan rundad, glänsande mörkgrön, 3–5-flikig, flikarna ovala–omvänt äggrunda, kanten tandad–flikig.

    • Frukt

      Långsträckt, tvådelad, 6–8 mm lång, fjällig klyvfrukt.

    • Växtplats

      Prydnadsväxt, ibland förvildad nära bosättning.

    • Blomningstid

      Augusti.

    Den europeiska stjärnflockan hör inte till de ursprungliga arterna i Finland, men den har odlats som prydnadsväxt redan länge hos oss och i södra Finland är den rätt etablerad i områden med trädgårdar. Man kan lätt tro att stjärnflockan inte är en flockblommig växt, eftersom dess flockblomma inte har flera skikt vilket är det vanliga, utan är enkel. Dessutom är högbladen, som hos de flesta flockblommiga växter är helt obetydliga, hos den här arten vackert rödskiftande vita och kronbladsliknande. Med hjälp av växtförädling har man tagit fram ännu mer dekorativa sorter. Sort är en klassificering man använder om sådana nytto- och prydnadsväxter som tagits fram genom förädling och urval. Sort sammanblandas ofta med art, den term som är den grundläggande enheten för klassificeringen av alla organismer. Inom de flesta arter finns visserligen ofta av naturen grupper som skiljer sig från varandra, som underarter, varianter och former. Deras utseende är olika, och detta gäller ofta också utbredningen och växtplatsen. Förädling är i praktiken evolution som människan medvetet styr och påskyndar, och med vars hjälp växterna man vill förädla förändras i önskad riktning upp till hundratals miljoner gånger snabbare än i naturen. Inom växtförädlingen har man traditionellt använt sig av urval, korsning av olika stammar inom samma art och till och med korsning av olika arter. Trädgårdssorter med vackert röda blommor, röda stjärnflockor, tagits t.ex. fram genom en korsning av alpstjärnflocka (A. carniola) och stjärnflocka.

    I naturen växer stjärnflockan bl.a. på fuktig ängsmark, så arten trivs bäst i fuktig jordmån, även om den inte ställer stora krav på sin växtplats. Den förökar sig vegetativt genom korta utlöpare, och i naturen också genom frön. Stjärnflockarna lockar effektivt till sig särskilt små fjärilar som suger nektar från blommorna.

    Utbredningskarta: Lampinen, R. & Lahti, T. 2021: Kasviatlas 2020. Helsingin Yliopisto, Luonnontieteellinen keskusmuseo, Helsinki.