Kärrsälting

• Växtform

  Flerårig ört. Kort jordstam. Utlöpare i vars ändor det bildas övervintringsknoppar på hösten.

• Höjd

  5-50 cm. Ogrenad stjälk, ca 1 mm tjock ända ned till basen.

• Blomma

  Radiärsymmetrisk, 2-3 mm bred. Hylleblad 6, foderbladsaktiga, gröna. Ståndare 6. Pistiller 6. Blomställning ett glest ax, blomskaft nästan upprätta, parallella med blomaxeln.

• Blad

  Bladen i en basal bladrosett, oskaftade, upprätta. Bladskivan linjär, halvt cylindrisk, 0,5-2 mm bred.

• Frukt

  Smal, klubblik, 6-9 mm lång klyvfrukt som spricker upp i tre delar med början från basen.

• Växtplats

  Stränder, källområden, öppna torvmarker, fuktiga ängar, diken.

• Blomningstid

  Juni-juli.

Kärrsälting är i alla avseenden en spensligare och mindre framträdande än sin släkting havssälting (T. maritima), och också mer anspråkslös vad gäller växtplatsen: den klarar sig inte bara på havsstränder utan också på bördiga sjöstränder, källområden, fuktiga ängar och bördiga, öppna torvmarker. Människan har dessutom skapat nya växtplatser för den, såsom strandbeten, fuktiga ängar, stigkanter och dikesbottnar. Den rätt allmänna – men vanligen inte så talrika – kärrsältingen förekommer i hela Finland, men till och med den observante naturvännen kan lätt undgå att se den. Den är emellertid lätt att identifiera: ur bladrosetten som består av smala, snett uppåtriktade blad, sträcker sig ett upprätt bladskaft som till stora delar är beklätt med små, oansenliga blommor.

Kärrsälting är liksom andra sältingväxter vindpollinerad och den har tre blomningsskeden: först mognar pistillerna, sedan öppnar sig de yttre ståndarna och när de vissnat öppnar sig till sist de inre ståndarna. Särskilt karaktäristisk är kärrsältingen då fröna redan håller på att mogna, då det långa axet är fullt av upprättstående, smala klyvfrukter med tre flikar. Det är just utseendet hos kärrsältingens klyvfrukter som gett det vetenskapliga namnet åt hela släktet: Triglochin betyder trespetsad. Karpellernas (småfrukternas) vassa nedre ända fastnar lätt i förbipasserande djurs päls eller fjädrar och sprids på det sättet till nya växtplatser.