Blodrot

• Höjd

  10–30 cm. Uppstigande stjälkar 20–50 cm långa.

• Blomma

  Radiärsymmetrisk. Gul krona bestående av fyra 4–6 mm långa breda blad med grunt urnupen bladspets. Foder fyrtaligt med ovala, spetsiga, håriga och ca 3 mm långa flikar. Ytterfoderflikar smala och lika långa som fodrets flikar. Vanligen 4–8 fria pistiller. Vanligen 16 ståndare.

• Bladen

  3- eller sällan 5-fingrade. Lägre blad långskaftade. Högblad oskaftade. Småblad omvänt äggrunda, i spetsen tandade, ovan kala, under tätt korthåriga. Stipler stora, ofta fingerflikiga. Bladen strödda.

• Frukten

  Rundad, gråbrun nöt med åsar. En sida rak och vass.

• Växtplats

  Ängar, vägkanter, svedjemarksängar, friska skogar, skogskärr. I norr huvudsakligen på rikkärr och i utkanten näringsrika myrar.

• Blomningstid

  Juni–augusti.

Den fleråriga blodroten är tillsammans med kråkklövern (P. palustris) Nordens vanligaste Potentilla-art. Man kan skilja den från de övriga på att den har fyrtaliga kronor och foder. Den växte ursprungliigen på rikkärr och skogskärr men har fått nya växtplatser på odlingsmarkerna.

Blodrotens jordstam kan bli ett halvt kilogram och den användes förr allmänt i hushållen. Ur jordstammen framställde man naturmediciner bl.a. mot rödsot. Den användes även vid garvning, färgning (ger röd färg) och som krydda.