Gulmåra

• Växtform

  Flerårig ört med jordstam.

• Höjd

  20–60 cm. Stjälk uprätt, stadig, nerifrån fyrkantig, uppe cylindrisk.

• Blomma

  Radiärsymmetrisk, liten, ca. 3 mm bred, mörkgul (hos hybrider ljusare), doftande. Krona 4-flikig, fatlik med tillbakabildat foder. 4 ståndare. Pistill uppbyggd av sammanväxta fruktblad, 2-talig. Blomställningen ett stort, rikblommigt knippe.

• Bladen

  Barrlika, spetsiga med nedvikt kant. Vanligen 8 blad i krans.

• Frukten

  Klyvfrukt med 2 delfrukter. Delfrukter runda, 1,5 mm breda, kala, släta och senare svarta.

• Växtplats

  Sandiga torrängar, enebackar, vägrenar, havsstränder.

• Blomningstid

  Juli–september.

Gulmåran är väl anpassad för torra växtplatser. Den har en grov och lång huvudrot som förgrenar sig och dessutom en jordstam. Också de barrlika bladen är en typisk anpassning för torrmarksväxter. Det röda färgämnet som fås ur dess rot har använts till att färga ylle och blommorna har använts som löpe. Den har i tiderna även använts som sänghalm och i gravkistor p.g.a. sin doft.

Gulmåran hotas av hybridisering med stormåran (G. album). Rena gulmåror har därför ställvis blivit allt ovanligare. Hybridernas (G. x pomeranicum) blad är håriga på undre sidan och deras ljusgula blommor doftar likt gulmåran.