En känd stamgäst på fågelbrädet. Huvudet svart med en stor vit kind. Den gula buken delas av ett svart streck. Ryggen blågrått grönaktig.
Längd 13,5-15 cm, vikt 15-23 g.
I hål eller holk. Hackar inte ut sitt bohål själv. Bobalen byggd av mossa, hår, ull och fjädrar. Boets storlek beror på hålans storlek.
Lägger vanligtvis 6-12 ägg i april-maj. Endast honan ruvar, ruvningstid 12-15 dygn. Ungarna är kvar i boet 16-21 dygn. Flera kullar (i juni-juli) vanliga.
Häckar i hela landet, i Lappland ställvis. Häckningspopulationen i Finland beräknas till 1.500.000-2.000.000 par.
I huvudsak stannfågel, men en del av stammen flyttar/vandrar. Vandringarna sker på dagen och är ibland hundratals kilometer långa. Vandringarna koncentreras till september-november och återkomsten sker i april.
Frön, ryggradslösa djur. Vintertid vanlig på fågelbräden.
Ett vanligt finkliknande “tvink” eller strävt “zäzäzä”. Sången “titityy” eller kortare “tityy” med många varieteter.
Talgoxen är vår vanligaste mesart. På det blåsvarta huvudet har den rent vita kinder och den gula buken har ett svart mittband, en “kravatt”. Vingarna och stjärten är gråblå och ryggen är gulgrön. På vingen finns ett tydligt tvärband. Könen av talgoxe skiljer man bäst på den svarta “kravatten” ; hos hanen är den bredare och blir ännu bredare på undre buken. Dessutom är det svarta på hanens huvud glansigare. Talgoxens tarser är blågrå, näbben är svart och iris är mörkbrun.